Byskeälven rinner upp i Västra Kikkejaure nordväst om Arvidsjaur och rinner ut i Bottenhavet vid Byske mellan Skellefteå och Piteå. Byskeälven är är landets näst största outbyggda skogsälv och dessutom en mycket viktig laxälv. Rälnar vi dessutom in källflödet Järferälven blir Byskeälven landets näst längsta skogsälv efter Gideälven.
Från Västra Kikkejaure till Bottenviken
Västra Kikkejaure är den nordligaste och största sjön i ett system av tre sjöar, tätt nedströms denna följer Arvidsjaurssjön och Kilver. I Arvidsjaurssjön, som ligger omedelbart nordost om Arvidsjaur ansluter biflödet Långträskälven eller Allejaurälven, ett vattendrag som precis som källflödet Järferälven har sina källor några mil sydost om Arjeplog.
Vid Kilver 363 meter över havet börjar den egentliga Byskeälven sin 14 mil långa färd ner mot havet. Första delen av älven rinner genom ett relativt odramatiskt skogs- och myrlandskap. Efter det lite större Garaselet följer en brantare sträcka med flertalet på varandra följande forsar fram till det lugna Åselet där det finns ett stort deltalandskap. Deltat härrör från inlandsisens avsmältning och är ett mycket viktigt lekområde för lax. Mitt på denna tre mil långa brantare sträcka passerar stambanan över älven vid Myrheden.
Efter Åselet blir älven tidvis kraftigt meandrande då älven flyter genom ett flackare landskap med sandrik jordmån. I Fällfors kan en välformad korvsjö beskådas. Annars är Fällfors mest känd för forsen i älven som byn är uppkallad efter, Fällforsen. Här kastar sig älvens vatten utför en kilometerlång fors innehålande ett 11 meter högt vattenfall, totalt faller älven omkring 25 meter i forsen. Här finns också sedan år 2000 en laxtrappa som hjälper fisk förbi den besvärliga forsen.
Den avslutande tre mil långa sträckan från Fällfors fram till Byske faller älven hela 150 meter och består således fortsatt av många forsar. Älven är mycket populär som sportfiskeälv, laxfiske i älven finns omnämt i skrifter ända från medeltiden. Fram till 1960-talet användes älven för timmerflottning vilket på många platser innebar ingrepp i älvmiljön för att leda timret rätt. Rester av detta finns fortfarande kvar, men många sträckor har restaurerats och återställts.
Järnvägsbron vid Myrheden
Den korta betongbron över Byske älv för stambanan vid Myrheden är landets kortaste järnvägsbro med underliggande betongbågspann, spännvidden är endast 39 meter. Bron härrör från elektrifieringen av stambanan i början av 1940-talet, då också vissa broar byttes.
För att slippa linjeomläggning eller provisorisk bro under byggtiden byggdes den nya bron under den gamla. Detta var möjligt då den gamla bron hade ett stående parabelfackverk. Den nya bron använder de gamla brofästena medan bågspannet grundlades på berg omkring 10 meter från respektive brofäste. Bron fick fyra sekundärpelare på varje sida av bågspannet samt en pelare på varje sida mellan bågspannet och brofästet.
Under byggtiden lyftes den gamla bron omkring en halv meter för att den nya skulle kunna uppföras mot de gamla brofästena. När den nya bron stod klar togs den gamla bort och banan återställdes över den nya bron. Nuvarande bro togs i bruk 1941.