Mötesdriftplatsen Övsjö togs i drift 1961, samma år som fjärrblockering infördes mellan Bräcke och Långsele, och delade då den tidigare drygt 11 kilometer långa linjen mellan Gastsjön och Kälarne i två mindre än hälften så långa linjer. Bangården ligger i huvudsak i öst-västlig riktning men består mer detaljerat av en längre kurva i östra halvan och en raklinje i västra halvan. Kurvan vrider banan från västnordvästlig riktning på sydgång vid östra bangårdsänden till västsydvästlig riktning på raklinjen. Vid den östra bangårdsänden följer järnvägen nära Övsjöns norra strand samtidigt som det brant stupande Övsjöberget reser sig i norr, det är antagligen dessa naturobjekt som gett driftplatsen dess namn. Det ska dock inte förväxlas med byarna Väster-Övsjö och Öster-Övsjö vid Övsjön i västra delen av Håsjö socken omkring en mil norrut, vid driftplatsen och sjön i Hällesjö socken finns ingen bebyggelse.
Omedelbart väster om västra bangårdsänden korsar järnvägen Åsbäcken på en liten bro. Detta är ett mindre biflöde till Gastjöån, det vattendrag som järnvägen har föjt sedan trakterna av Dockmyr. Norra driftplatsgränsen mot linjen mot Kälarne ligger mitt i två skarpa kurvor som i skärning leder banan över från Övsjöns strand till Mellansjöns dito. Bangården har två spår med normalhuvudspåret på södra sidan. Väg 323 går parallellt nära bangårdens norra sida längs hela bangårdens raka västra del. Teknikhuset står på bangårdens södra sida, utan anslutande bilväg eftersom landsvägen finns på motsatt sida av spåren. Ställverket är av modell 59 med samtidig infart (ESIL).
På norra sidan av bangårdens östra del finns ett inhägnat område med några byggnader till vilket det finns såväl väganslutning som en gammal banvall från bangården. Detta är synliga rester av en stor anläggning för civil lagring av dieselolja i ett oklätt bergrum inne i Övsjöberget. Anläggningen var i drift mellan åren 1973 och 1996 och kunde lagra upp till 115 000 kubikmeter bränsle. Utlastningsanläggningen låg vid järnvägen och till den fanns ett stickspår från den avvikande huvudspåret i väster. Berganläggningen är idag avvecklad och förseglad, men grundvatten som läcker in i bergrummen tas ännu omhand och filtreras på eventuella kvarvarande föroreningar innan det släpps ut i Övsjön.