Indalsälven är 430 kilometer lång och avrinningsområdet på närmare 27000 kvadratkilometer innefattar en stor del av Jämtland. Namnet Indalsälven är ursprungligen egentligen endast benämningen för älvens nedersta del där den flyter genom Indals socken. Längre uppströms har älven ofta haft namn efter den socken den genomflyter, idag används däremot namnet Indalsälven i allmänhet ända från Jämtlandsfjällen till utloppet i Bottenhavet.
Indalsälven är 430 kilometer lång och avrinningsområdet på närmare 27000 kvadratkilometer innefattar en stor del av Jämtland. Namnet Indalsälven är ursprungligen egentligen endast benämningen för älvens nedersta del där den flyter genom Indals socken. Längre uppströms har älven ofta haft namn efter den socken den genomflyter, idag används däremot namnet Indalsälven i allmänhet ända från Jämtlandsfjällen till utloppet i Bottenhavet.
Den egentliga älven rinner upp i Ånnsjön dit vatten från Sylarna och Helagsmassivet i södra Jämtlandsfjällen förs via Enan och Handölan. Älven rinner sedan norrut mot Gevsjön där Norrländska tvärbanan korsar älven vid Tångböle. Älven fortsätter ytterligare något norrut till Bodsjön som tillsammans med Tännsjön och Öster-Noren bildar ett sjösystem i väst-östlig riktning. Mellan de två senare sjöarna finns Tännforsen, ett av landets största vattenfall där älvens vatten kastas ner för ett 32 meter högt lodrätt stup. I den hårt vattenkraftsutbyggda Indalsälven är Tännforsen ett av få outbyggda vattenfall och är därtill ett stort turistmål. Från Tännforsen rinner Indalsälven åter mot sydost mot Duved där Tvärbanan åter korsar älven. Huvudriktningen blir sedan ostsydostlig när älven lämnar fjällvärlden och rinner ner till Storsjön. Vid Järpen ansluter det större biflödet Järpströmmen från nordväst.
Storsjön är med sina 464 kvadratkilometer den största sjön i vattensystemet, sjön är idag reglerad och utgör ett viktigt magasin för alla de kraftverk som följer nedströms. Indalsälven lämnar Storsjön vid Krokom där Norrländska tvärbanan korsar älven en tredje gång och rinner sedan fortsatt i ostsydstlig riktning genom en flackare skogslandskap. När älven når Stugun och sjön Gesunden börjar landskapet bli mer kuperat, något som än mer accentueras efter vid Krångede kraftverk vid utloppet ur nyss nämnda sjö. Efter de numera torrlagda forsarna vid Krångede tog ursprungligen Ragundasjön vid, men efter tömningen av sjön 1796 fortsätter älven mot sydost utan sjö och når istället Hammarforsen vid Hammarstrand, en fors (numera utbyggd) som uppkom när Ragundasjön försvann. Ytterligare en knapp mil mot sydost korsar stambanan älven nära det torrlagda fallet Gedungsen, numera turistattraktionen Döda fallet.
Liksom vid stambanans bro flyter älven i dess nedre lopp oftast djupt nedskuren i omgivande landskap med branta strandnipor. Från Bispgården blir riktningen nästan rakt sydlig till Liden varifrån älven åter flyter mot sydost förbi Indal till Bergeforsen och utloppet i Bottenhavet. Vid utloppet i havet finns ett delta vars storlek avsevärt ökade i samband med Ragundasjöns tömning. Ådalsbanan korsar älven i Bergeforsen.