En stor del av linjen Degermyr–Vännäs går i närheten av Pengån, en å som rinner från Pengsjö nära Degermyr och mynnar i Umeälven någon kilometer uppströms järnvägsbron. Från mellanblocksignalen vid järnvägsbron över ån fortsätter banan österut och når strax byn Bojnäs som ligger på utlöpande höjd från bergen i söder. Här öppnas landskapet åter kring ett par gårdar samtidigt som Pengån här går en lång omväg mot nordväst runt denna höjd. Järnvägen går genom byn i en 400 meter lång kurva med radie 600 meter samtidigt som ett kortare kraftigt motlut upp från Pengån vänds till ett kraftigt längre medlut när backen ner mot Umeälven inleds på allver. Mitt i kurvan finns också en helt obevakad plankorsning som dessutom saknar kryssmärke.
I det kraftiga medlutet från Bojnäs går banan i den mycket kuperade terrängen mellan bergen i söder och Pengåns dalgång i norr. Banan ligger här i en s-kurva med två skarpa kurvor med radie 355 meter, och med längder på 375 respektive 350 meter. I den första av dessa genar banan över en dalgång på en hög bank och i samband med denna bryts det kraftiga medlutet av ett kort motlut. Efter kurvorna följer en 300 meter lång raklinje där banan planar ut till nära horisontell. Strax byts skogslandskapet ut mot jordbrukslandskapet i Västerås på Umeälvens sydvästra sida.
I Västerås passeras i en vänsterkurva linjens andra plankorsning där den tidigare västra infartsvägen till Vännäs korsar järnvägen, den som föregick dagens förbifart norr om samhället. Alldeles intill plankorsningen, på dess sydöstra sida låg hållplatsen Pengå (Pgå) mellan 1929 och 1965, även plankorsningen bär detta namn. Efter en kortare raklinje inleds åter ett halvkilometerlångt kraftigt medlut ner mot Umeälven samtidigt som skogklädda strandremsan längs älven nås. I lutningen ligger banan i en s-kurva där den första kurvan är skarpast med radie drygt 600 meter.