Linjen Bispgården–Fångsjöbacken är 9,4 kilometer lång och är indelad i två blocksträckor. Från Järsjön vid Fångsjöbacken rinner Järån först något västerut och sedan söderut fram till Indalsälven vid Bispgården. Det är dess dalgång i nordsydlig riktning som järnvägen mot åns strömriktning utnyttjar för att lämna Indalsälvens betydligt djupare och brantare dalgång. Detta är den sista delen av stigningen upp från Indalsälven och höjdskillnaden mellan bangårdarna är 65 meter, den totala höjdskillnaden blir dock ytterligare någon meter eftersom banan närmast Fångsjöbacken åter når ett svagt medlut.
Södra blocksträckan
Utfarten från Bispgården norrut sker i ostsydostlig riktning en bit upp i bergssluttningen ovanför och norr om industriområdet i östra delen av Bispgårdens stationssamhälle, här ges god utsikt över berg och dalar omkring Indalsälven. Strax öster om utfarten finns en obevakad plankorsning, detta är också platsen där rälsbusshållplatsen Oppåsen (Oån) låg mellan 1937 och 1958. Efter en kort svag kurva följer en längre raklinje i ungefär samma riktning fram mot platsen där dubbelbanvaktsstugan Liden låg fram till 2006 samtidigt som terrängen blir allt mindre brant. Vid stugans plats finns linjens första längre kurva, den första i en serie om tre motriktade kurvor.
Mellan den andra och tredje kurvan i kurvserien finns linjens första bevakade plankorsning där en större skogsbilväg korsar järnvägen. Den tredje kurvan är sedan den längsta och vrider banan till nordostlig riktning och en drygt kilometerlång raklinje, nästan vinkelrätt jämfört med utfarten från Bispgården. Därmed har också övergången från Indalsälvens dalgång till Järåns dalgång fullbordats, den senare är dock betydligt flackare än den förstnämnda och Järån korsas redan några hundra meter in på raklinjen. I den långa kurvan rundas också den gamla grusgropen i Bispgården, den hade spåranslutning norrut vid kurvans nordöstra ände men de spåren är sedan länge rivna.
När banan fortsätter på östra sidan av Järån övergår en lång raklinje i en ännu längre raklinje med något mer nordlig riktning genom en kortare vänsterkurva. Vid övergången mellan denna kurva och den 1250 meter långa raklinjen finns en obevakad plankorsning med en mindre skogsbilväg och knappt 500 meter norr om den finns linjens enda mellanblocksignal. Lutningarna fram till och med den här raklinjen ligger i allmänhet på omkring 10 promilles motlut med undantag för en horisontell sträcka vid passagen av Järån.
Norra blocksträckan
Hela linjen Bispgården–Fångsjöbacken antar något av en S-form och blcoksträckorna delar denna förenklade figur i två lika stora delar. Den norra blocksträckan består huvudsakligen av tre raklinjer och tre längre kurvor varav de första två vrider banan drygt 90 grader mot öster. Järåns flodfåra har på ett översiktligt plan en liknande formation, men järnvägen går i en genare sträckning något högre upp i terrängen. När raklinjen med vid mellanblocksignalen tar slut följer en en 640 meter lång kurva som vrider banan till ostnordostlig riktning och en halvkilometerlång raklinje fram mot linjens högsta punkt. Det är också den högsta punkten på banan mellan Långsele och Ragunda och här förbereddes också en militärmötesplats 1885. På platsen finns också linjens andra bevakade plankorsning där ännu en större skogsbilväg korsar spåret.
Rundningen av den högre terrängen i sydost fullbordas i en längre högerkurva omedelbart efter den bevakade plankorsningen. Därmed blir riktningen nu åter ostsydostlig när spåret följer en nordsluttning på Järsjöns södra sida. På den 800 meter långa raklinjen följer banan sjön på ungefär hundra meters avstånd i ett svagt medlut. Infarten till Fångsjöbacken följer sedan efter en nästan halvkilometerlång kurva med radie strax under 600 meter där järnvägen går på en kort bank över en vik i Järsjöns sydöstra del.