Så var det så dags att kliva på det sista norrgående persontåget i den ordinarie reguljära trafiken på sträckan Bräcke–Vännäs, nattåg 94 från Stockholm mot Luleå och Narvik. Detta tåg som också skulle bli det sista i den ordinarie trafiken att angöra stationerna Långsele och Mellansel som i och med omläggningen av nattågstrafiken till Botniabanan också helt förlorar sin persontrafik. Utgångsläget såg inte så ljust ut när tåget kom iväg från Stockholm först drygt en timme efter tidtabellen, men trots längre nattlig väntan i Bräcke där jag väntade på tåget blev resan ändå en fin upplevelse.
Det är bäst att vara tydlig med att jag vet att det både har gått och kommer att gå fler persontåg på den här sträckan efter det tåg som jag reste med här. Jag menar ändå att detta på ett tråkigt sätt var en historisk natt på Stambanan genom övre Norrland. Som omledningsbana kommer den att komma väl till pass vid många tillfällen även framöver, men det känns lite vemodigt att det numera inte går att åka här vilken dag (eller snarare natt) som helst. De här två nätterna i följd som jag tillbringade på banan blev trots de ganska stora förseningarna en fin avslutning av trafiken med många naturupplevelser som är svåra att fånga på bild.