Varje resa man företar sig är ett litet äventyr, man vet aldrig vad som kan hända. När jag den 29 juli klev ombord på tåg 91 i Luleå var det inget som verkade onormalt under den första halvtimmen av resan och vi ankom Boden i rätt tid. När avgångstiden närmade sig efter rundgång med loket kom dock ett utrop om att man för närvarande arbetade med ett tekniskt fel i loket och hoppades kunna lämna Boden "om en liten stund". Den lilla stunden blev till en halvtimme och när alla slutligen lättade kunde konstatera att vi rullade ut ur Boden meddelades det att lokproblemet kvarstod och att loket skulle vändas i Älvsbyn med ytterligare 15-20 minuters försening som följd.
Jag vet inte exakt vad problemet var, jag uppfattade det som att tåget kunde hålla sin normala hastighet och inte hade begränsningar som skulle tyda på körning utan ATC. Möjligen var det utrustning för ERTMS eller något helt annat som var problemet. Klart för mig var att det skulle bli frågan om triangelvändning av loket i triangelspåret i Nyfors söder om Älvsbyn där Piteåbanan ansluter till stambanan. Inget märkvärdigt i sig, men istället för att bara sitta och vänta kan man ju studera förloppet på lite närmare håll, därför begav jag mig ut och tog några bilder.
Jag ska erkänna att det kliade i dokumentärfingrarna när loket försvann utom synhåll, jag hade gärna hoppat in i en bil och kört till respektive triangelspets för att se det fortsatta förloppet... Liknande känslor kom en tidigare gång när ett helt tåg skulle triangelvändas här efter ankomst söderifrån, men jag var tvungen att ta en buss vidare strax efter avgång. Nu var jag resenär och billös och fick snällt vänta kvar på plattformen i stället. Det tog sin lilla tid, men efter en kvarts frånvaro dök ett par lokstrålkastare upp i fjärran.
Tåget kunde avgå drygt 40 minuter sent från Älvsbyn och förseningen låg sedan mestadels mellan 45 och 55 minuter ner till Umeå. Mellan Örnsköldsvik och Kramfors är tidtabellen så luftig att förseningar lätt körs in, den här gången minskade den med 20 minuter trots möte med ett kraftigt försenat snabbtåg mot Umeå. Förseningen ökade sedan något igen och blev en halvtimme vid ankomst Sundsvall, men eftersom uppehållet där enligt körplanen är just 30 minuter kunde nästan hela förseningen elimineras här. Till stationerna med resandeutbyte från Gävle och söderut kom tåget fram på eller före utsatt tid. Slutet gott, allting gott säger man, men sannolikt väntade väl ett besök hos lokdoktorn för Rc6 1329 efter detta äventyr.