Återresan från Haparanda till Boden gick via den gamla banan Haparanda–Karungi–Morjärv, den del som numera är nedlagd. Här gjordes inga stopp vid stationerna, men det blev ändå en fin resumé över denna bandel när det första ångtåget på den nya banan också blev det absolut sista ångtåget på den gamla. Efter Morjärv hade höstmörkret fallit, men då bjöds i stället på en annan mycket minnesvärd upplevelse.
Redan 2010 var Skjutbanebacken som börjar omedelbart vid utfarten från Morjärv en stor upplevelse, då för att hastigheten sjönk till krypfart ackompanjerat av mäktiga ångstötar från loken. Den här gången var det i stället mörkerkörning som gällde och nu bjöds det på ett storslaget fyrverkeri i form av gnistsprut från de båda loken. Jag befann mig precis som tidigare ganska långt bak i tåget och fick därför se skådespelet på avstånd, ändå var det svårt att ha fönstret öppet på grund av sotpartiklar och till och med ännu glödande som nådde så långt. Jag valde bland annat på grund av detta att njuta av detta i stunden och tog aldrig några bilder, men det blev hur som helst en mycket värdig avslutning på en trevlig resa.