Öreälven är en av våra större skogsälvar med en längd på 225 kilometer. Dess cirka 3000 kvadratkilometer stora avrinningsområde placerar Öreälven på fjärde plats bland kustmynnande skogsälvar. Det är också en stor sportfiskeälv med ett stort bestånd av framför allt havsöring men också lax och Harr. Växt och djurlivet kring älven är mycket rikt med speciella miljöer i nipbranter och på näs som bildas där älven är meandrande. Som skogsälv med mycket liten sjöprocent påverkas vattenflödet i mycket av nederbörden i omgivningarna. Som skogsälv har den också en markant flödestopp vid snösmältningen på våren.
Älven rinner upp på cirka 550 meters höjd över havet i de höglänta skogsområdet mellan Vilhelmina och Lycksele som går under namnet Stöttingfjället. Härifrån flyter den under namnet Örån i ostsydostlig till sydostlig riktning ner mot Örträsksjön i landskapet Lapplands allra sydostligaste hörn. Vid byn Bratten ungefär halvvägs dit ansluter biflödet Norrån från sydväst, den avvattnar de södra delarna av Stöttingfjället. Vid Bratten finns också en mindre kraftstation, detsamma gäller i Storforsen en knapp mil uppströms Örträsksjön. Redan i detta övre lopp uppvisar älven en stor variation med kortare meandrande avsnitt som snabbt bryts av kortare forsar.
Vid utloppet ur Örsträsksjön får vattendraget namnet Öreälven och kommer strax in i landskapet Ångermanland. Flodfåran gräver sig på många håll allt djupare ner i det omgivande landskapet ju längre nedströms man kommer. Ner mot Bjurholm flyter älven i sydsydostlig riktning och här finns mäktiga nipranter. Strax uppströms Angnäs
vidgas dalgången vilket har skapat älvens mest meandrande avsnitt med många korvsjöar och gamla flodfåror i terrängen vid sidan av älven. Även detta lugnare parti får en abrupt avslutning med ett par forsar och dalgången smalnar snabbt av igen med älven liggande djupt nedskuren så som fallet är vid Tallberg cirka en mil nedströms Angnäs. De resterande cirka fyra milen till utloppet i Bottenhavet följer samma mönster som längre uppströms, där nedskurna flodfåror och meandrande avsnitt interfolieras av ett par forsar. Öreälven mynnar i Örefjärden vid byn Öre mellan Nordmaling och Hörnefors. I Håknäs några kilometer uppströms Öre passerar Botniabanan på bro över älven.
Broplatsen vid Tallberg cirka fyra kilometer norr om Nyåker där Stambanan genom övre Norrland passerar över Öre älv, skogsälven som är känd för sina meanderbågar och djupa sandnipor, är sannolikt den mest intressanta och sevärda platsen längs hela banan Bräcke-Boden. Här finns ett unikt brolandskap med tre broar från olika tidsåldrar där man kan se hur den tekniska utvecklingen inom byggteknik har utvecklats under drygt 100 år. Detta är en plats väl värd att besöka och det torde vara intressant för alla som har något intresse av teknik och/eller historia. Från väg 353 är det välskyltat till platsen och väl på plats finns informationsskyltar längs en gångstig i området. Från väg E4 är det knappt tre mils körning norrut längs väg 353 från Nordmaling, en väl värd omväg om man har vägarna förbi.