Linjen Boden S–Boden C skiljer sig i många avseenden från övriga linjesträckor längs Stambanan genom övre Norrland. Den är endast 2,1 kilometer lång och består således av endast en blocksträcka, dessutom går den i sin helhet genom tätortsbebyggelse vilket naturligtvis är ovanligt på en järnväg som går genom det glesbefolkade Norrland.
Järnvägen lämnar driftplatsen Boden södra i sydsydostlig riktning och 14 promilles medlut på nordgång, men en svag 200 meter lång vänsterkurva vrider banan närmare rakt ostlig riktning samtidigt som den passerar över Hedenbrovägen på en betongbro i fyra spann vid kilometer 1142. På den följande 600 meter långa raklinjen planar banan först ut till nära horisontell fram mot linjens enda bevakade plankorsning varefter ett kort medlut följer fram till bron över Bodån i östra änden av raklinjen; Järnvägsbron över Bodån är en drygt 20 meter lång stålbalkbro. Plankorsningen torde vara stambanans bredaste då den breda Drottninggatan med breda trottoarer korsar järnvägen i omkring 45 graders vinkel. Vid korsningen finns också försignalen till Boden C.
Öster om ån följer ännu en vänsterkurva, kortare men skarpare än den förra. I kurvan passeras dels den motriktade försignalen till Boden S och dels kilometertavla 1143. Efter kurvan passerar banan över Kyrkgatan på ännu en betongbro i början av banans sista raklinje, knappt 300 meter lång. När den långa infartskurvan som vrider banan från ostlig riktning till nordlig inne på bangården vid Boden C korsar riksväg 97, Lulevägen, järnvägen på en bro. Längre fram i kurvan med radie strax under 500 meter når järnvägen fram till Lillavans strand och korsar samtidigt Lillån på en kort bro. Strax därefter följer infartzsignalen till Boden C. Lutningarna i östra delen av linjen är varierande med ett kort motlut från Bodån och därefter horisontellt och medlut ner mot Lillavan och driftplatsgränsen.