Lidingöbanan sträcker sig från Ropsten i nordöstra Stockholm till Gåshaga brygga på södra Lidingöns östra ände. Det är den södra och enda kvarvarande av de två banorna på Lidingön, den norra som sträckte sig från Lidingöbron till Kyrkviken lades ned 1971. Norra Lidingöbanan var dock den första och öppnades i två etapper 1907 och 1909 från ett färjeläge vid Islinge via Hersbyholm till Kyrkviken. Nuvarande Lidingöbanan är i stället gamla Stockholm–Södra Lidingöns järnväg SSLidJ. Den öppnade mellan Herserud och Brevik i två etapper 1914 och förlängdes sedan till Gåshaga 1916. Sedan den stålbro som än idag finns mellan Ropsten och Lidingön byggdes 1925, då kombinerad för både spår och vägtrafik, kopplades de båda banorna samman med nya korta bansträckor från Brogrenen vid brons östra ände till Islinge respektive Herserud. Lidingöbanorna kopplades därmed samman med Stockholms spårvägsnät och trafiken drevs in till Humlegården. Efter högertrafikomläggningen 1967 blev Ropsten ny ändhållplats med bytesmöjlighet till tunnelbanan.
Banorna på Lidingön har hela tiden legat i brytpunkten mellan järnväg och spårväg. Persontrafiken har allt sedan starten bedrivits med spårvagnar, men spåren går på egen banvall på hela sträckan. Samtidigt har banan redan från starten haft nära koppling till industrin genom att den hade företaget Gasaccumulator, senare AGA, som huvudägare och med företagets VD Gustaf Dalén som starkt pådrivande kraft för att bygga den södra Lidingöbanan. Företaget etablerade sin huvudfabrik på södra Lidingön i början av 1910-talet intill vad som skulle bli södra Lidingöbanans huvudstation Aga. När gods började köras på banan 1925 blev också Aga, då Gasaccumulator, en av de stora godskunderna. 1929 stod även ett sidospår mellan Talludden och oljeindustrin vid Rasta klart. Godstrafiken som pågick till 1982 gjorde också att banan mer liknade en järnväg än en spårväg. 2009 klassades banan slutligen formellt om från järnväg till spårväg.
Vid flertalet tillfällen under sin snart 100-åriga historia har Lidingöbanan hotats av nedläggning och en av dess svaga punkter har varit och är fortfarande den gamla stålbron till fastlandet. Mellan 1983 och 1986 löstes problemen tillfälligt genom en omfattande renovering då trafiken mellan Ropsten och Baggeby var inställd, men bron beräknas ha tjänat ut omkring år 2020 och ska då ersättas av en ny. I juni 2013 påbörjades en stor ombyggnad av banan och trafiken är inställd fram till årsskiftet 2014/2015. Den innefattar bland annat upprustning av samtliga stationer och hållplatser och partiell dubbelspårsutbyggnad i banans östra tidigare enkelspåriga del. Störst förändring blir det vid huvudstationen Aga där såväl vagnshallen och stationshuset rivs för att ge plats åt en ny spårvagnsdepå. I samband med stängningen av banan den 20 juni 2013 togs även de gamla spårvagnar som med renoveringar trafikerat banan från 1940- och 1950-tal ur drift för att ersättas av moderna vagnar när banan återöppnas.