Strängnäs är den medeltida staden som på senare år har fått en ny järnvägsstation med återuppstånden persontågstrafik genom staden. När Svealandsbanan byggdes om mellan Södertälje och Eskilstuna lades den i en helt ny sträckning in genom Strängnäs. Staden har förvisso haft en järnvägsstation, men då endast med linje från söder, alltså utan genomgående trafik. Den nya järnvägen följer delvis denna gamla järnväg, men stationsläget är ett helt nytt, mindre centralt. Omedelbart efter stationen försvinner järnvägen in i en lång tunnel som tar den ut ur staden västerut.
Strängnäs är som station i ren järnvägsteknisk bemärkelse speciell eftersom den saknar mötesspår och växlar. Den består helt enkelt av ett enda spår och en plattform. Spåret ligger längs en hög bergvägg som överst kröns av en tegelmur. Alldeles bredvid stationshuset och plattformen finns busshållplatser. Det är alltså minimal gångväg vid byte mellan tåg och buss. När stationen byggdes var det en mycket stor mängd berg som sprängdes bort.
Hela stationsområdet har temat rött tegel. Stationshusets fasad mot järnvägen är som en hög tegelmur. Dessutom är tunnelmynningen för banan västerut inklädd som en portal av rött tegel. Utöver detta löper som sagt en röd tegelmur överst längs bergskärningen på järnvägens södra sida.