Ragundabygden vid Indalsälven i östra Jämtland har en lång historia då de stora älvdalarna befolkades omedelbart efter att inlandsisen lämnade området. Långt senare kom bygden under den långa tid som Jämtland och Härjedalen var norskt att ligga i ett utsatt läge, Ragunda fungerade då som ett eget landskap i gränslandet mellan länderna. Ragundabygden växte upp kring Ragundasjön, Ravund, och det är också från denna som namnet har hämtats. Ordledet und betyder vatten medan Rav härleds till Rafa som kan betyda långsmalt, Ragundasjön var både lång och smal. Stavningen med g har använts sedan 1400-talet. Den gamla sockenkyrkan från 1400-talet placerades på norra sidan av Ragundasjön och ligger idag tillsammans med en nyare kyrka tvärs över älven sett från dagens centralort i Ragunda kommun, Hammarstrand.
När järnvägen kom till Ragunda på 1880-talet drogs den fram i sydostligaste delen av bygden. Stationen byggdes vid platsen där banan först når bygden där den genom Singsåns dalgång kom ner från Håsjö. Det gör att det stationssamhälle som uppkom runt stationen ligger omkring sju kilometer sydost den gamla kyrkplatsen. Stationen och järnvägen fram dit öppnades den 1 december 1884 och var banans ändstation i knappt två år innan bandelen fram till Sollefteå stod klar den 1 oktober 1886. Vid stationen öppnades genast en poststation och närmare sekelskiftet uppfördes också ett tingshus i sluttningen söder om bangården. Stationssamhällets betydelse ökade därmed snabbt, men parallellt med den utvecklingen grundlades även Hammarstrand där det fanns en hälsobrunn som lockade avlägsna besökare. Det blev slutligen Hammarstrand som vann kampen och bygdens centrum flyttades en tredje gång. Det gamla tingshuset finns emellertid kvar att se vid stationen.
Bangården i Ragunda är belägen i öst-västlig riktning i Innerbergets nordsluttning 174 meter över havet. Utfarten norrut mot Bispgården sker mot öster och utfarten söderut mot Håsjö sker västerut. Bangården är i huvudsak rak, men vid östra bangårdsänden finns en kurva. Stationshuset ligger mitt på bangårdens norra sida och är ett trähus i två våningar med valmat sadeltak. Utanför stationshuset finns en gammal plattform, dessutom fanns tidigare en smal mellanplattform mellan spår 1 och spår 2. Omedelbart öster om stationshuset står teknikhuset och öster om detta ett äldre uthus. Ytterligare något längre österut står det gamla posthuset som ursprungligen hade en våning men senare fått en övervåning för att inrymma en postmästarbostad.
Idag har bangården i Ragunda tre huvudspår med normalhuvudspåret i mitten, dessutom finns på södra sidan ett stickspår intill en gammal lastkaj, infarten till spåret sker från öster. Det södra avvikande huvudspåret till vilket stickspåret är anslutet är betýdligt kortare än det norra dito och slutar endast drygt 100 meter väster om stationshuset. Här finns mellansignaler för både detta spår och normalhuvudspåret varför det senare har två mellansignaler i riktning söderut. Tidigare fanns också en växelförbindelse från nuvarande stickspår vilket gjorde även det genomgående. På bangårdens södra sida har det tidigare funnits flera magasinsbyggnader, men dessa är idag rivna. En väg till skogsbilvägar söder om samhället korsar järnvägen i en bevakad plankorsning omedelbart öster om östra bangårdsänden. Dessutom finns en låg och smal vägport under bangården cirka 200 meter väster om stationshuset som knyter bebyggelse söder om järnvägen till övriga samhället.
Kommentarer (1)
Fantastiska bilder på en genuin fin gammal svensk järnvägsstation som ju faktiskt ser fullt brukbar ut med bänkar och allt. Myser!!! Skulle kunna sitta där och vänta på ett tåg förevigt!!!
Ronald från Göteborg, Majorna, 5 juli 2011
