Linjen Österalnö–Örnsköldsvik C är 12,3 kilometer lång. Den kilometerlånga raklinje som inleds inne på bangården i Österalnö fortsätter förbi driftplatsgränsen fram till banvaktstugan Forsån. Vid driftplatsgränsen inleds emellertid ett halvkilometerlångt motlut på 13 promille när banan lämnar Happstafjärdens omedelbara närhet. Banan går här i byn Forsån genom ett öppet jordbrukslandskap som sluttar ner mot fjärden. Vid banvaktstugan finner vi linjens första korta kurva som följs av en betydligt kortare raklinje än den tidigare. Här, i närheten av en mindre obevakad plankorsning låg mellan åren 1945 och 1967 hållplatsen Forsån (Foån).
Söder om den f.d. hållplatsen rundar banan en vik av Happstafjärden i den första lite längre och snävare kurvan, radien är ändå nära 500 meter. I slutet av denna vid försignalen till Österalnö från Örnsköldsvikshållet finns ytterligare en obevakad plankorsning som är stängd för fordonstrafik. Banan kommer efter denna tillfälligt in i ett skogsparti fram mot linjens första bevakade plankorsning, Nyvägen. På sträckan finns två raklinjer, 390 och 460 meter långa, med en svag mellanliggande kurva, plankorsningen ligger på den andra av dessa. På sträckan mellan hållplatsen Forsån och den bevakade pöankorsningen råder kraftigt motlut på 16-17 promille i riktning mot Örnsköldsvik.
Från plankorsningen finns åter bebyggelse nära banan när den nu har kommit fram till byn Västerhusänge. I början av den följande svaga högerkurvan finns ännu en gångfålla, tidigare plankorsning. Intill denna låg mellan åren 1954 och 1976 hållplatsen Västerhusänge (Vhu), från Österalnö har banan nu stigit omkring 25 meter. Efter kurvan följer en nära en och en halv kilometer lång raklinje som når ända fram till nästa f.d. hållplats, Västerhus. Lutningen varierar här i riktning men är liten.