Inlandsbanans bro över Stora Luleälven byggdes 1917–1921 vid Långselet cirka fyra kilometer söder om Porjus över det som då före vattenkraftsutbyggnaden i Harsprånget någon kilometer nedströms var en djupt nedskuren älvfåra, bron lades omkring 40 meter över älvens lågvattenyta. Bron har överbyggnad med stålfackverk som vilar direkt på granitpelare, eftersom en dramatisk höjning av vattennivån planerades redan då avskrevs ett enklare utförande med stålbockar på lägre fundament. Överbyggnaden är konstruerad som en konsolbro med ett inhängt spann som del av det 57 meter långa huvudspannet. Genom att överflänsen har behållits kontinuerlig får fackverket en karakteristisk hängbroliknande form. Närmast den östra stranden finns ett vanligt fackverksspann av parallelltrapetstyp.
Bron över Stora Luleälven var kombinerad järnvägs- och landsvägsbro fram till det att landsvägen lades om i nuvarande sträckning 1973 och i stället korsar älven redan vid Ligga kraftverk. Väganslutningarna fram till bron är dock fortfarande tydliga på både östra och västra sidan av älven.