Vid Kälsberg såg vi att banan efter 90-graderskurvan vid rundningen av Kälsbergets norra ände når ett kraftigt medlut som redan på den första raklinjen i sydlig riktning planar ut till en nästan horisontell sträcka fram till den tidigare lastplatsen. Vi såg också att vi här har ett par raklinjer med en svag mellanliggande kurva vid den tidigare norra anslutningen av det gamla depåspåret och att ett kraftigt motlut inleds vid kilometer 8 i vilket spåret till bergrummet anslöt. Denna 20-promillesstigning infaller i den första av två motriktade kurvor med radie omkring 450 meter som resulterar i en förflyttning mot den högre terrängen i väster. Redan i den södra kurvan minskar lutningen till drygt 10 promille och det värdet håller i sig en och en halvkilometer fram tills den högsta nivån nås vid kilometer 10.
En mindre obevakad plankorsning passeras på den första av de tre följande raklinjerna i stigningen, raklinjer som är separerade av ett par svaga kurvor. Markförhållandena som har lett till att Piteälven flyter fram djupt nedskuren i den omgivande terrängen visar sig strax också vid järnvägen som trots att den går på behörigt avstånd från niporna vid älven i kurvan korsar det på ett liknande sätt nedskurna biflödet Gumsgraven på en hög bank. Strax efter följer en numera stängd plankorsning för en väg mellan älven och bebyggelsen i Frammatill och Innatill, byn Kälsbergs första gårdar som dock inte är synliga från järnvägen. Den tredje av raklinjerna i stigningen är hela 700 meter lång och i början av den öppnar sig odlingsmark på banans västra sida vid Hugget, precis före den obevakade plankorsningen med en skogsbilväg där banan planar ut till horisontell på högsta nivån på hela sträckan Älvsbyn–Piteå. Den ligger här 91 meter över havet, 50 meter över bangården i Älvsbyn och 87 meter över bangården i Piteå. Vid denna plankorsning vid kilometer 9+900 finns också banans tredje AT-transformator, de två första har vi tidigare sett vid det ena benet i triangelspåret i Nyfors.
Höjdpunkten på banan är egentligen mer en sträcka än en punkt. Bandata visar visserligen på ett mycket svagt medlut från plankorsningen och söderut, men skyltningen i fält menar liksom den äldre banprofilen att banan är horisontell i omkring en kilometer. När raklinjen förbi plankorsningen är slut är det dock dags för ytterligare ett par direkt på varandra följande motriktade kurvor och i den södra av dessa korsas ännu en nedskuren bäck, Storbrobäcken, på en hög bank. Avståndet till älven har nu ökat till 700 meter och blir ytterligare något längre söderut mer än en kilometer, däremot är avståndet till branterna som omger älven bara marginellt större än tidigare. Järnvägens närmaste omgivningar består nu dock av mycket flack skogsmark som endast bryts av några steniga kullar norr om Storbrobäcken. Därmed kan banan fortsätta i horisontellt läge på den följande 300 meter långa raklinjen förbi kilometer 11 fram mot f.d. hållplatsen Grubban.